missilsk

Men vintern har en viss charm och det är kylan till viss del skyldig över. Det blir ingen snö på marken utan kyla, det kan snöa men är det inte minusgrader blir det bara en sörja av allt. Och det är tråkigt. 

Jag längtar till den frasande snön under skorna, hur de små flingorna smulas sönder och ger ifrån sig ett gnisslande ljud som ekar i tystnaden. Jag förknippar även snön med natten och ensamheten. Varm andedräkt som lämnar munnen, en klar måne som får snön att gnistra. En stor jacka att gömma sig i och stillheten som bara kan bli långt ute på landet.

Sedan går man hem och tänder en massa ljus, dricker varm choklad och läser en bok. Och har man sällskap så är det en fulländad situation. Jag är lättroad.

/ Kram T